Bli medlem på Derome/Åskloster, nu!
Huvudföreningar
Logga in
Användarnamn:

Lösenord:


Glömt lösenordet?

Registrera dig nu!
Huvudmeny
Sök
Info : Sammanfattning av säsongen 2019
Skriven av HenkeA på 2019-12-05 10:12:07 (319 läsningar)

Det har gått några veckor sedan serien tog slut och det har givits tid för reflektion.

Säsongen 2019, en svängig historia.



Det hela börjar långt ifrån optimalt. Klubben har överraskande svårt att rekrytera efterträdare till Peter Birk och laget står utan tränare långt in i januari. Faktum är de första träningarna på konstgräset bedrivs av några av de lite äldre och rutinerade spelarna i laget. Tränarfrågan löser sig som tur är till slut och förberedelserna inför serien kan starta på riktigt.

Utmaningarna vi står inför är många - nya tränare, nytt spelsystem och framförallt spel i högre division. Känslan är att det är svårt att veta var vi står och vilka förväntningar vi ska ha på division 4.
Träningsmatcher och DM drar igång och prestationsmässigt går det lite upp och ned i dessa tillställningar. Det slutar i varje fall med förstaplats (idel segrar) i den relativt tuffa DM-gruppen med Särö, Galtabäck och Vinberg (Vinberg skickade juniorlaget då representationslaget var på träningsläger). DM-slutspelet fortsätter sedan med vinst över Väröbacka (4-3), men det hela tar slut i åttondelsfinalen mot Astrio (0-1).
Den 13 April var de så dags, serien drar igång och det börjar på bästa vis – seger med hela 4-0 i derbyt hemma mot IF Norvalla. En väldigt skön start. I Nästa match har vi inledningsvis problem med Genevad/Veinge IF på bortaplan (Genevad/Veinge var inte så dåliga i början av säsongen som den slutgiltiga tabellen vittnar om). Underläge 0-1 vändes till vinst 3-1. Omgång 3 blev en tillknäppt historia mot Kungsbacka IF som slutar oavgjort 0-0. Efter detta följer en fin period som börjar med en 2-1 vinst i det heta derbyt mot Väröbacka GIF inför närmare 600 åskådare (enligt HFF:s hemsida), storvinst över Hyltebruks IF med 5-1 och derbyvinst mot Bua IF 1-0. Att första förlustmatchen (i seriespel) på över ett år skulle komma just i omgång 7 mot Kvibille BK var egentligen rätt ologiskt då vi var det bättre laget på planen. Hursomhelst, förlust blev det (0-1) och den fina sviten var bruten. Därefter spelar vi lika mot IF Leikin (1-1), vinner derbyt borta mot Lilla Träslöv (2-1) samt kniper en poäng hemma mot seriesuveränen BK Astrio (hatten av för detta lag som går igenom serien helt utan någon förlust. Starkt.). Omgång 11 blir det tyvärr förlust borta mot ett taggat Tölö (0-1), men vi studsar tillbaka och avslutar våren snyggt med två vinster, 1-0 mot borta mot Norvalla och 3-1 hemma mot Genevad/Veinge.
Vi gör (inte minst med tanke på att vi är nykomlingar) en alldeles formidabel vårsäsong, merparten av matcherna vinns och vi spelar stundtals en riktigt fin fotboll. Det finns helt enkelt inte mycket att klaga på.

Höstsäsongen börjar också bra. En av säsongens skönaste vinster inkasseras uppe på Tingbergsvallen (Kungsbacka IF) då underläge 0-1 vänds till vinst 2-1, detta med reducerat manskap i större delen andra halvlek. En ypperlig kämpainsats.
Men ungefär här tar det roliga slut.
Derbyt mot Väröbacka blir ingen publikfriare, ställningskrig och väldigt få målchanser präglar detta möte. Väröbacka vinner matchen med 1-0 efter mål på straff då bollen oturligt träffat hand på D/Å spelare. I omgång 16 och 17 förmår vi inte vinna över varken Hyltebruk eller Bua, båda matcherna slutar oavgjort 2-2. Därefter följer en minst sagt trist period med förluster mot Kvibille (1-2), Leikin (1-6. Årets bottennapp.), 0-2 mot Lilla Träslöv och 1-3 mot Astrio. I Astriomatchen går en vis antydan till uppryckning att se och denna bekräftas sedan av en fullgod insats mot Tölö i slutomgången där D/Å äntligen går att känna igen. Denna match slutar 2-2 vilket också innebär att Tölö missar kvalplatsen till div. 3.
Om våren gick i dur är det nog rättvist att säga att hösten gick i moll. Inte mycket gick vår väg. En liten tröst i det hela är avslutningen som är godkänd och som gör att man går in i nästa säsong med en bättre känsla.

Varför gick det då så knackigt på hösten? Det har spekulerats en del om att var på grund av det olyckliga faktumet att klubben inte fick lov att ta steget upp till nästa division (pga. av att Derome/Åskloster inte var en förening, utan ett samarbete mellan två) som gjorde att man slog av på takten eller inte längre brydde sig. Det är nästan frestande att säga att så var fallet, men sanningen är detta troligen påverkade oss mycket lite eller ingenting alls. Svaret på den dåliga hösten går framförallt att härleda till en orsak och denna stavas frånvaro. Det är på ett vis fel att skylla på frånvaro. Alla lag drabbas av skador och frånvaro, det hör verkligheten till och ett framgångsrikt lag vinner matcher detta till trots. Men i vårt fall blev det helt enkelt för mycket av denna vara för att vi skulle kunna hantera det på ett bra sätt. Avslitna korsband, brutna fötter, trasiga ljumskar, långresor – ja listan kan göras än längre. Kombinera detta med en gnutta oflyt (stundtals) så får man det troliga svaret på den svaga hösten.

En dålig höst måhända, men avslutningsvis känns det viktigt att kunna poängtera några positiva saker

· Klubben gör sin bästa säsong någonsin (aldrig tidigare har vi placerat oss så här högt upp, 6:a i division 4)

· Vi vinner Varbergspostens ”Varbergsfyran”, dvs. bäst när det kommer till derbyn.

· Vi blir näst bästa Varbergslag i serien (endast omsprungna av Väröbacka som gör en fin höstsäsong).

· Inte minst under vårsäsongen bevisar vi för oss själva (och andra) att vi är ett bra och svårslaget lag som verkligen hör hemma i denna serie.

Bedömning: 0.00 (0 röster) - Bedöm denna artikel -
Utskriftsvänlig sida Skicka denna artikel till en vän Skapa en PDF av denna artikel
Kommentarerna ägs av respektive författare. Vi är inte ansvariga för kommentarernas innehåll.
Poster Tråd